Barnmat


I många länder anser myndigheterna att man ska undvika att ge veganmat till små barn. Anledningen är fram för allt att det saknas kunskap inom vården. Vill man ge sitt barn veganmat är det bra att själv ha kunskaper i nutrition. I Sverige anser Livsmedelsverket att veganmat är fullgod kost för små barn under förutsättning att föräldrarna har kunskaper inom nutrition.

Det bästa för barnet är om du har möjlighet att fullamma upp till 5-6 månaders ålder. Amning har flera fördelar:

  • Bröstmjölk är näringsmässigt rätt balanserad
  • Bröstmjölk innehåller antikroppar som överförs till barnet. Barnets immunförsvar byggs upp
  • Bröstmjölk innehåller vitamin B12
  • Amning ger trygghet och närhet åt barnet

Fungerar inte amningen går det naturligtvis bra med bröstmjölksersättning (det är dock ganska svårt att hitta en veganvänlig formula). Det viktigaste är att barnet äter och att det växer och mår bra. Tycker du att det passar bra kan du introducera smakportioner redan vid 4 månaders ålder.

Under amningsperioden är det viktigt för mamman att tänka på sin kosthållning. Det viktigaste för veganer är att äta vitamin B12-tillskott så att bröstmjölken innehåller tillräckligt av vitaminet. Från och med 5 veckors ålder rekommenderas ett dagligt tillskott av D-droppar. De flesta D-droppar innehåller animaliskt vitamin D3, men det finns även D2-droppar och D2 i sprayform. Ett extra vitamin D tillskott rekommenderas eftersom solintensiteten är väldigt låg under vinterhalvåret i de nordiska länderna. D-vitamin är viktigt för en optimal kalciuminlagring i skelettet.

Det ät också bra att ta ett extra tillskott av omega-3 fettsyror (tex vegetabilisk DHA fettsyra), för att säkerställa en bra fettbalans i bröstmjölken och för att undvika att mamman få DHA brist. Har man låga nivåer av DHA får barnet i första hand. Så länge barnet ammas eller får bröstmjölksersättning är det ingen risk att barnet får vitamin B12 brist (förutsatt att mamman har bra vitamin B12 nivåer). Den kritiska punkten är när fast föda introduceras till barnet. Amma gärna barnet parallellt med att fast föda introduceras, gärna till ett års ålder eller längre om du har möjlighet.

Följ de allmänna rekommendationerna för mattillvänjning. Introducera ett livsmedel i taget, börja gärna med morot, palsternacka, potatis, ärtor eller banan. Smaksätt gärna puréerna med bröstmjölk. Undvik salt och starka kryddor det första året. För att tillgodose det stora energibehovet hos små barn är det bra att tillsätta en extra tesked olja till maten för att höja energitätheten. Variera gärna med olika oljor med olika fettsammansättning. Rapsolja innehåller relativt mycket omega-3 fett och kallpressad kokosolja är en bra källa till mättat fett. Ger du ditt barn veganmat måste du ge vitamin B12 och D-droppar så fort du slutar att amma. D-droppar rekommenderas upp till 2 års ålder. När barnet blir äldre ska joderat salt användas. När det gäller övrig näringssammansättning gäller ungefär samma riktlinjer som för vuxna. Så fort barnet börjar äta vanlig mat (ca 6 mån) kan du ge algolja rik på DHA. Som vegan är det viktigt att tänka på att äta tillräckligt protein. Man behöver oftast inte oroa sig för att man får i sig för lite protein, äter man inte tillräckligt med protein kan det vara svårt att bli mätt. Det är inte så viktigt att kombinera olika proteintyper vid samma måltid som man förr har rekommenderat. Det viktigaste är att man täcker in alla aminosyror över en längre period. Kombinationen bönor, ärtor eller linser tillsammans med spannmål ger protein med alla essentiella aminosyror.

Det finns viss mat som bör undvikas under det första året. Grönsaker med högt innehåll av nitrat bör undvikas, såsom spenat, rödbetor, kålrot, mangold, bladselleri och nässlor.  Nitrat kan omvandlas till det giftiga ämnet nitrit i kroppen. Honung ska också undvikas eftersom det kan innehålla bakteriesporer som kan producera toxin i tarmen och ge upphov till spädbarnsbotulism. Stekt mat ska också undvikas, liksom hela nötter eftersom de kan fasta i halsen. Malda nötter går däremot fint att använda. Om ni har allergi i familjen bör jordnötter och nötter undvikas (sojabönor kan ibland korsreagera med jordnötter). Små barn ska också äta små mängder av fibrer eftersom fibrer minskar energitätheten på maten. Skala frukt, grönsaker och bönor för att minska fiberinnehållet och undvik fullkornsprodukter.

Läs mer i boken Grön barnmat.

Är du vegan och förälder? I Stockholm finns en grupp veganföräldrar som regelbundet träffas och peppar varandra. Ju mer gruppen växer desto mer stöd kan vi få av varandra. Läs mer i folder: Vegoparents pdf

Referenser

  1. Mangels AR, Messina V. Considerations in planning vegan diets: infants. J Am Diet Assoc. 2001:101(6):670-7
  2. Messina MJ, Legumes and soybeans: overview of their nutritional profiles and health effects, Am J Clin Nutr; 1999; 70:439S–50S.
  3. Guo C, Wilkens LR, Maskarinex G, Murphy S. Examining associations of brain aging with midlife tofu consumption. J Am Coll Nutr 2000;19(4):467-8
  4. Leitzmann C. Vegetarian diets: what are the advantages? Forum Nutr. 2005;(57):147-56.
  5. Sabaté J. The contribution of vegetarian diets to health and disease: a paradigm shift? Am J Clin Nutr. 2003;3: 502-7
  6. Carter JP, Furman TMS, Hutcheson HR. Preeclampsia and reproductive performance in a community of vegans, South Med J. 1987:80(6):692-7
  7. Moilanen BC. Vegan diets in infants, children and adolescents. Pediatr Rev. 2004;25:174-6
  8. Sanders TA. Growth and development of British vegan children. 1988. Am J Clin Nutr. 48:(3 Suppl) 822-5
  9. Sanders TA, Reddy S. Vegetarian diets and children, Am J Clin Nutr. l994;59:(5 Suppl) 1765S-815S
  10. Messina V, Mangels AR. Considerations in planning vegan Diets: Children. J Am Diet Assoc. 2001;101(6):661-9